Fortsättning från gårdagen...

"Jul i Juleå"...

Att vara ledd av ljuset... att finnas till utan förbehåll... att var i sig själv och känna sig trygg... alla vet när denna känsla uppnås... jo när man känner sig hemma i sig själv... men när saknaden eller längtan skapar förväntan då kan ljuset börja fladdra... litar man på ledljuset och närheten till sitt inre ljus då hittar alla hem... hemma kanske inte alltid är hemmet, tinget, utan kan vara att känna sig hemma i sitt hjärta... med handen mot sitt bröst se hemma är här, i ditt hjärta, i dig... med varandras hjälp kan man hitta tillbaka till den känslan... 

de kramade om varandra och vinkade adjö tomten och ängeln... hon hade fått så många goda råd på vägen av tomten att hon nu var säker på att hennes mamma skulle förstå... det är lätt att förhasta sig när man är ung hade tomten sagt... hon kände att det skulle gå bra bara hon andades in och räknade till tio innan hon brusade upp... som tack hade hon sett till att tomten skulle lyckas med sin lampskärm... fast det var inget hon nämnde för honom det skulle bli en överraskning... när tomten sov skulle hon smyga sig till hans verkstad och förtrolla presenten så att den blev självlysande och vacker... då skulle han nog känna sig riktigt tillfreds... tomten smög in sina fina pinnar i sin verkstad... släckte lampan för en kort stund och pustade ut...

fortsättning följer i morgon dag...