Det finns de som skriver med glöden i hjärtat
det finns ord som mer än elden smärtat
känslan på tungan bitter och söt
mellan raderna känns röken
det svider och bränner, luften tar slut
jag skrapar på färgen för att nå märgen
undslipper den påsmetade färgen
jag vill nå kärnan där hjärtat slår
det är närmast sanningen läsaren får

där ångest och sorg fäller träden i skogen
står fjället barskrapad på snö
ingenting som döljer
sorg och ångest stjäl tiden
aldrig glömmes den helt
tillräckligt fasansfull, tatuerad blir själen
därefter kommer egenvården
och allt döljes under ris och bråte
till sist gräves graven och spillrorna gömmes
under jord av skammen
eljest säljes allt på torget av torgmadammen

som en prydlig salut bygger andra sina liv
ovanpå andras aska, som alltid
under seklernas tid