Det var sådana vi alla skulle vara
Som randen på din kind mot kudden efter natten

... märkta

Det var sådan du ville jag skulle vara
Som sötman sprungen ur nedtrampad dagg

... sprucken

Som vingryckta bin skulle vi alla dansa
desorienterade
Som militärer i strid
men ej kamouflerade
Det var så vi skulle andas
med gälar men på land
Det var vi skulle skulle greppa taget
men utan hand

Det var sådana vi alla skulle vara
Inlindade i tron om att vi var fria
Att vi fick dua och inte nia
Att få säga utan tystnad
Att få sträcka bortom barriären
Och få borsta damm från våra tungor
Och andas ut misären

Men det är inflammation i våra vener
Vi är ett med vad vi inte vill vara
Vi är mörkrets ljuspunkt
Vi är fläcken på det klara
Vi flyter runt i navet
Omfamnade av dunklet
Och det tysta och ömt smekande kravet