Stämningen av krossat glas.
Intill din kyss av snö.
Blandar sig med något underbart skört.
Dina fräknar som små, små havsstänk.
Din aura av norrsken trollbinder.
Ditt leende av skimrande bladguld.
Blåmusslor öppnar sig som rödhakens ägg.
Sufflösens repliker, du nynnar med.
En kort stund i gråtmild teaterscen.
Vidrör min sårbarhet.
Som ballerinans följsamma smekning.
Så tyst. Så tyst.
Varje andetag. Varje rörelse.
Blixtstilla.
Att det knappt hörs.
När jag tänder stearinljusen.
I kandelaber.
Intill sängen.
Då.
Du förför.
Natten.