Kräftan blir allas vän eller äten,
den syns som god eller förgäten,

där blommor pyntar ett bord,
sällan en vän finner egna ord,

om vid bädden en sitta själv,
tänker kanske på fiske vid älv,

kanske aldrig mer vännen där finns,
kampen mot en dom kanske hoppfullt övervinns...?




(Om bilden,
vilken är tagen med högst egen kamera,
gjorde sig till och började som leka sitt eget liv
mitt i firandet av undertråden)