Blås du vind, blås
vin genom trädens grenar
snurra runt trädets stam
ge lyftkraft åt fågeln där i skyn,
och vind i alla segel på havet.

Far fram du vita moln på himlen
du liksom svävar fram
i majestätisk form, som ständigt ändras,
ena gången är du ett ulligt får
i nästa sekund endast en vag form av något.

Rör dina grenar du fantastiska träd
som står där ståtligt och praktfullt år från år,
du byter din klädedräkt alltefter årstiderna,
du är tjusigt grön, du är vackert flerfärgad,
men till sist varje år blir du helt naken och bar.

Du upplåter dina grenar till de fria varelserna i skyn,
de landar så lätt på dina grenar för att vila en stund,
sen brer de ut sina vingar och bär iväg med vinden,
jag blir förundrad och ödmjuk i hela min själ
när jag ser detta fantastiska samarbete i naturen.