det är en brunn av snö jag vill lysa i

stanna kvar i kroppens hållning
tungan vilande
brösten mjuka hängande
det är en murken gren jag vill visa dig
att den också är vi

stanna i blicken
fingertopparna
magens tyngd
det är inget mer som behövs

stanna kvar i melodin du bara kan delar av
som letar sig ut ur munnen när du är rädd
riktigt rädd och ensam

stanna kvar hos dig själv
i samvetet
i huden kring handleder och hals
svanken
månen
slutet utan ände

stanna kvar i läpparna
i längtan att vara stearinljuset i en snölykta
i fåfängan som säger
du är en röd ros starkare än alla andra rosor
du får det

stanna kvar i ryggen
i bleka ryggens vinter
i kotorna
i lusten att finnas och att inte