Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nysnö



Hur vackert är inte
den nysnöade marken
tunt beslöjad renhet -

som funnes det
vackra ögon
att dölja förföriskt
med slöjan,

när allt därunder
är förfallen höst
och bortglömd sommar.

Tänkte den spång
tiden ger som år
att följa som spår i snön -

gång över all tid
som flyter därunder
fördelad i stunder

med tidlösheten
att falla i
oåterkalleligt -

och snön där ovanför
som döljer
och förlåter.








Fri vers av Jan Widströmer VIP
Läst 234 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2021-01-15 15:10



Bookmark and Share


  Gunnel Eriksson VIP
Fin bild med snön, som täcker och
döljer det förgångna.
2021-01-18

  Peter Olausson VIP
Vackert och så stilla, som en strilande vinterbäck när dagsmejan smälter fraset i iskanterna!
2021-01-16

  Eva Langrath VIP
Fin text där jag kopplar ihop naturens kretslopp med minnets tillbakablickar och förlåtelsens gåva blir som snön ovanför.
2021-01-16

  Sommarnattsljus
Wow! Jag förförs av vers två, studsar till i den brutala verkligheten i vers tre som får mig att associera till "vitmenade gravar". Vers fyra förstår jag inte alls, men känner för "...tidlösheten/att falla i/oåterkalleligt-". Slutraderna känns som en sorts programförklaring. Genom dem blir hela dikten för mig en beskrivning av tillvarons villkor. Snön blir en metafor för den villkorslösa kärleken/förlåtelsen, som vi alla så innerligt väl behöver för att härda ut, det som döljer alla våra brister och omfamnar dem, innesluter dem och omskapar dem till skönhet. Tack!
2021-01-16

  Solweig Jansson VIP
Underbar text !
2021-01-15

  Rafmagn VIP
Underbar dikt!
2021-01-15

  Ulf Carlsson VIP
Musikaliska och melankoliska treradingar med temat tidens gång. (En strof har tyvärr fått fyra rader)
Olika slags rim, särskilt assonanser, ger färg och ton.
Man lägger märke till flödet "förföriskt-förfallen-fördelad-förlåter", som ger en stämning av ödmjukhet i livets flöde.
Böjningen av "vackert" är inkongruent till sitt huvudord. Bör bytas till "vacker".
2021-01-15

    ej medlem längre
Kontamplativt mjukt fall av ord genom tid. Ett mycket skönt täcke att bädda in sig i, som slutstrofens förmåga att knyta allt samman och ge perspektiv. Fint.
2021-01-15
  > Nästa text
< Föregående

Jan Widströmer
Jan Widströmer VIP