Pärlsocker
PÄRLSOCKER
kvällspromenad genom skogen
svart som himlen
guldet i björkarna glimmar till
här och var
sjukhuset är en skriven historia nu
som gyllene eklöv tänds fönstren
när ett fönster släcks en människas liv
motorcyklisten gasar ifrån sin vägskylt
stiger upp mot de mörka molnen
som en häxa på sin kvast
far iväg mot Blåkulla
en punkterad badboll i diket
sagofigurer klistrar sig fast som höstlöv
på en transparent barndom
som får pyspunka snabbare än anat
ett elfel hackar i Vintergatan
någon fickparkerar
en backvarnare ljuder ut livets otålighet
en viktigpetter med varselljus
roterar sin meningslöshet
på stadens kvällningsgator
hundens ben trippar på
i människans avlingstecken
herr Gårman ringer ut
grusknastret från fotstegen suddas ut
stenlejon är savannens kungars balsamerade själar
ruvar på hemligheter
ler med lugna mular
åt människans duracellteater
skyltdockorna har avsågade huvuden
handikapp-symbolen markerar
din begränsade fyrkant
hamnar du utanför bötfälls du av livet
Domkyrkan är en träflisa i universums häl
plockar ner månen i sin kyrkklocka
tidlös tid i klockvisaren
tre fläktar snurrar
i taket på Tropikhuset
timmarna går
timglaset rinner
det förgångna och framtiden
i var sin ände
du lever antingen före eller efter
en enstaka stund i nuet
nu
stjärnor tittar fram
som pärlsocker
på rymdens bulle
mörkrets tsunami
svärmar över mig
svämmar över mig
en enhörning på himlen
stiger upp som en tänd julgran
ut ur novembermörkret