Ingen människa är den andra lik. Förståelse i någon annans beteende/handlingar kan vara svåra att begripa, då just för att vi är olika och gått helt unika vägar i livet. Aspekter såsom fysisk, kognitiv och socio-emotionell utveckling är de aspekter som format oss till de individer vi är och utvecklingen ter sig helt olikt från människa till människa.
Döm inte en annan människa, man vet aldrig vad han/hon gått igenom.



Ställ dig inte frågan om "varför" han/hon är som de är, anta inte. En annan människas agerande/känslor är han/hennes berättigat. Alla har dåliga dagar, och det kan vara just en sådan för den människan.
Man vill själv inte dömas, men dömer likväl andra.
Även du blir ständigt dömd av andra, för det du visar utåt. Men glöm inte att det är det du har i dig, som räknas.

Många säger att "man är inte mer än en människa" Vilket för mig kan tydas som ett uttalande utan kontext. Man dömer instinktivt människor redan vid första kontakten och så har det instinktivt alltid varit då det ligger i reptilhjärnan, tänk som ett ungefär (fight or flight). Med kunskap kan man dock lära sig att inte vara så dömande.
Det vi har nu, jämfört med från förr, så har vi idag mer utvecklad hjärna, neocortex, den rationella och mer tänkande delen av hjärnan.
Själv försöker jag alltid försöka förstå "varför", att försöka se det ur en annan människas syn, istället för att agera, och tänka att personen är galen.
Allt nämnt ovan, om ens persons utveckling i livet
Där finns ingen manual i livet.
Hade jag kunnat välja, så hade jag inte valt att vara den jag var. Efter lärdom i mig själv, så kan jag idag styra och bestämma vem jag skall fortsätta vara. Men jag kan ändå falla, jag är bara en människa likt dig och alla andra.

Döm inte andra oberättigat!