___________________________________

Hela livet har jag
observerat
sett allt men aldrig
dömt
sett allt och gråtit mig
till sömns

Hela livet har jag känt mig
färglös
osammanhängande
och
maktlös

Jag har mig själv
från alla
gömt

Men nu
klär jag av
min genomskinliga
klänning

I garderoben
får den
ensamt
hänga

Men er ska jag aldrig glömma
Ni som älskade
att mig
varje dag
döma

Men från hjärtat mitt
ska ni vräkas
rummet behöver saneras

Jag ska tillåta mig själv
att läka

och aldrig någonsin
ska jag intala mig själv
att jag är
färglös
igen.