I snön syntes spåren efter
en större fågel än en bofast fink.
Naturen syns så underbar just,
när det snöar och sedan solen skiner
stiger ur människohjärtat en lust.

Där som om en vuxen vill leka barn,
kana eller kälke åka,
skida fram i nyss körda spår,
skrinna likt en tävlande
trots andra tävlande nog fara fram
på andra isar än där.

Skatan hördes där låta, men blott spår
i marker kunde få ett mänskligt öra
ana sig till dess som ej synliga närvaro.
Stundom anas den väl lockande fällan,
bara att mindre ofta det går att finna var,
förrän det är som 'för sent att se'.