jag följer en känsla
en sån som lämnas kvar
när platser som alltid funnits
försvinner

det kallas tomrum
hålet i hjärtat
som gräver sig fram
och äter sig in

men även om allt är annorlunda
kan man ännu känna
konturerna
närvaron av något
som inte längre finns

det bor minnen i marken
som fotspår
sätter sig i jorden
lämnar avtryck
längs långsamt magrande stigar
där varje steg målat en teckning
målat vägar bort och
vägar hem

jag har gått på alla gator
känt hjärtslagen om natten
det ögonblick
när världen för en stund
tappar greppet
och berget som rör sig
rör vid mig

så även denna natt
en stilla väntan på
ett tecken
på att något ännu är sig likt
ett tecken på liv

lyssnar efter himlens flämtan
och markens muller