Jag tänker att var och en har sitt liv.

Svårigheter kan uppstå av kiv och gräl,
men var och en tar ansvar för sig.

Om du har sorg kan jag lägga armen om dig.

Alla skulle någon gång behöva lyssna på heliga
stämmorna som säger andra saker än kalla fetischister eller varma som krukväxter därovan.

En krans med psalmer är istället Krilon.

Vårt moderna samhälle har en sådan ådra.
En samhällssjukdom som jag kallar fetischism
som krukväxter däruppe med röda blommor
den är - en kaktus! Sensationsnyheten verkar dålig.

Vi gillar att snaska och lyssna på tråkiga nyheter,
medan skvaller får oss att skadeglatt skvallra vidare.
Souvenirerna i vår färgsprakande handel lockar.

Sandgroparna där skallerormarna bor och väser
är jordvarelserna, vi själva som fräser i våra hus.

Eller krävs det att bryta med psalmen för att glömma
hjälplösa böner på grund av oss själva och vad vi gör
med och mot varandra.

Onda talar i negativa ordalag,
Låt mig slippa dem då tiden redan börjar skymma.
Man kan klippa av utan att skada, men det vet man.