Vår vovve är en mullig tjej,
för några kilo tung
men ändå väldigt gullig grej
fast inte längre ung.
Vår Minna är en gammal dam,
som både tar och ger en kram
och sedan vilar sig.

Till skogs går alla tre var dag.
Matte går först, förvisst.
Se´n följer husse, alltså jag,
men Minna, hon går sist!
Hon stannar vid varenda sten
och nosar på varenda gren
allt efter sitt behag.

Att promenera tar en stund
och särskilt ner i stan.
En tant, en farbror och en hund
har gott om tid på dan.
Här kan vi nosa, lyssna, se
och mumsa något alla tre
före vår middagsblund.

Att vara gammal har gått bra
i våran lilla flock
och mopsen Minna, något tjock,
är go och gul och gla´.
Den dag, då vi är endast två,
när vi skall ge oss ut att gå,
går Minna med - ändock.