Det finns en stund strax innan ljuset sjunker
där träden rör sig som dockor i långsam dans
och fåglarna hemkomna från arktiska resor
fäster norrskenets gobelänger
vid sina svartfrusna vingar

– vi kunde urskilja varandra på ett avstånd
bland tusen löv och irrande dagrar,
det gula ljuset ur fåglarnas bröst

blev till speglingar i dammens grumliga öga
under molnspetsarnas barrträdsfåll;
näckrosor som skuggas och blir borta