Se, älvorna dansar
i skimrande natt
de flyger så lustfyllt
kring snåren
Se konungaföljet
nu stannar helt glatt
och följer vår hyllning
till våren

De svävar kring tuvan
silvrig och kvick
förtjust över
våren som stundar
Nu älvkonungen
tar tag i min blick
och håller den kvar
tills jag blundar

Men ännu när frosttäcket
gnistrande kallt
har svept oss till ro
där på marken
Så syns i mitt minne
hans raka gestalt
på hemfärd mot
kungliga parken

Då brinner mitt inre
av febrigt begär
så frosten blir dagg
på min panna
Då längtar jag bort
från den vingspunna sfär
där älvor är dömda
att stanna

Men denna min längtan
är enkom ett hån
för vem har väl hört?
om den älva
Som trår att bli smekt
av en konungs son
vars ögon fick
vingar att skälva

Ty kungar ska härska
och styra de land
där älvorna dansar
och glänser
Säg, vem kan förklara?
de gåtfulla band
som knyts
över sinnenas gränser

(Copyright © ULJO)