Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vandringsleder

Du säger, det som uttalas kan inte finnas
vi möter väggarna med våra händer
bär dolda tystnader i munnen
hoprullade under tungan – språket
upplyst av sorg

och orden förnimmer vi med känseln
som lätta andetag mot hudens skrämda dun
en droppe kåda på dina fingertoppar

du viker undan lager på lager av minnen
fjädrar och ormskinn;
det finns en berättelse
under vilken vi ännu är barn
förvånade över att likna varandra

och huset står kvar
två sädesärlor kilar över gruset
vid gaveln, en övergiven myrstack;
du säger, allting förfaller när vi inte är här
det är som det ska




Fri vers av Grävling
Läst 136 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2021-03-15 23:15



Bookmark and Share


  Solweig Jansson VIP
Jag blev starkt berörd av denna underbara text ! Bokmärker !
2021-03-19

  Ulf Carlsson VIP
Som att gå in i sig själv.
2021-03-16
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling