Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Kommer efter texten Glädje


Kropp med Själ

Dag blir till år
På en tidsuppmätt flykt
Fårorna blir fler och gråsprängt hår
En hängande ändalykt

Kroppen är inte längre ung
Detta är ett illa varsel
Kroppen blir då särskilt tung
När man består mestadels av arsel

Vid min marsch framåt tappar jag takten
Något obehagligt kommer över mig
Min själ, vart har jag lagt den
Länge sedan jag hörde av dig

Kängorna snubblar och snören trasslar
Benen vill inte mer
Är det inte något som vid sidan prasslar
Något som jag inte ser

Fingrar vitnar och halsen stramar
Kraften sinar i min kropp
Rädslan mitt hjärta kramar
Och jag vill skrika håll opp

Någon vill åt mitt liv
Min skatt min borg
Jag ser ett lila lokomotiv
Rusa över himlens torg

En katt stor som ett hus
Äter en ko som den tror är en mus
In är ut och ner är opp
Någon vill komma åt min makt, min kropp

Allt var ju så bra varom detta
Min stora käft skriker ut
Är det här en vendetta
Ska detta bli mitt slut

Marschen framåt fortgår
Stannar jag nu, jag dör
Kängor skulle ge mig fotspår
Hjälp jag är skör

Kan ingen se, jag lider
Jag känner vad trött jag är
Skoskav och solskadorna svider
Undrar vad meningen med livet är

Jag faller på knä och ber
Kängorna trampar min kropp
Precis vad jag misstänkte skulle ske
Snälla snälla stopp

Men ingen hör och ingen ser
en kropp som inte orkar mer
Ingen utom själen
som förtryckt gömt sig under hälen

Jag hör från sidan kom
Kom och vänd om
Här bakom stenen
Jag väntar dig vid vägrenen

En hjälpande hand sträcks ut
Något som aldrig hänt kroppen förut
Ur mörkret ser den ett ljus
Som leder bort mot ett upplyst hus

Huset är varmt välkomnande
Kärleken är omfamnande omtumlande
Det här var något nytt
Påminner om tider som flytt

Tiden som var före
Innan tiden på turne´
När allt var trätt på ett snöre
Innan allt hade gått på sne

Sakta hörde jag min själ sjunga
En sång jag för länge sedan glömt
Om risten grind som gunga
Något jag trodde jag drömt

Jag satt vid min brasa i timmar
Och hörde sorgens sång
Och kunde själen förnimma
Som det var en gång

Kroppens ärr pryder min hud
men själens sår är fler
Läkande tårar trillar från Gud
Men hans ögon ler
















Bunden vers av Agrajag
Läst 74 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-03-16 21:47



Bookmark and Share


  Ulf Carlsson VIP
Gud ler nog uppmuntrande åt denna bekännelse!
2021-03-23
  > Nästa text
< Föregående

Agrajag
Agrajag