Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

emfas

i sidvindens ledsamhet dunkar hjärtat
som bryter små prismor av lycka
det finner det sköra
i allt det sällsamma
och lämnar mörket med tydlighet

vi är jordens parasiter
men också dess filantroper
som önskar i samma stund vi lämnar

tänk om jorden ändå kunde stanna
för att njuta av allt det goda
som ändå sker när vi matas av ondskans kraft

vi ser bara ljuset när vi vill
och vi är av de underligaste av varelser

du kommer alltid vara min vän
min käraste av hjärtats slag
så varför gråter du när slaget inte ens börjat

längtar dig vid sängens avslut
förlorar dig vid dess början

älskar dig vid pelarens fundament
medan du fortfarande gråter (ler)

oavsett




Prosa av Max Poisé
Läst 268 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2021-03-18 19:27



Bookmark and Share


    Steff...
fin
2021-07-02

  Flying Anna VIP
"i sidvindens ledsamhet dunkar hjärtat
som bryter små prismor av lycka" Vilken briljant inledning! Finns många fina prismor och reflektioner i denna bitterljuva dikt..
2021-04-10

  Anya VIP
En dikt som tar upp många infallsvinklar.
Jag stannade upp vid:
"så varför gråter du när slaget inte ens börjat"
Mycket otäckt....tänker jag.
2021-03-26

    Bellissima
Mycket vackert!
2021-03-22

  Lottie Ålhed VIP
Upplever en laddning i orden. En stark dikt som etsar sig fast med sällsynt kraft.
2021-03-19

    Lena Staaf VIP
Känsligt och förundrat skrivet om ett stycke lycka i en kaotisk värld
2021-03-19

  Marita Ohlquist VIP
Fantastiskt bra text att läsa och begrunda!
2021-03-19

  Öknens Ros VIP
Och jorden snurrar på oavsett människorna och deras öden.
2021-03-19

  ULJO
Ett riktigt fint poetiskt alster detta
2021-03-19
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé