Vi rymmer världar

och galaxer inom oss

tomrum

av oändliga avstånd

men vem 

rymmer oss

när vi balanserar

över avgrunden

En natt som denna

vill jag dela mina

drömmar med dig

vi skyndar genom

oändliga korridorer

passerar förbi 

varandra och

upphäver avstånd

är vi mer än

alla nebulosor

som inte syns

som stjärnhopar

döljer sig

mellan solsystemen

faller ett tyst

melodiskt regn

över inre vidder

som stjärnfall 

i ett tomrums

mjuka avstånd

som bärnstenstårar

inkapslade i en dröm

om inget omsluter oss

annat än tomrummet

kan vi omsluta varandra

en natt som denna

när jag delar mina

drömmar med dig