torrt, hårt och inte på något vis vackert att beskåda

varsamt täcker jag dig med jord, bäddar ömt

vattnar varje dag, lagom mycket vatten

solen värmer jorden och ljuset når fram

tålamod och rätt förutsättningar

sakta reser sig en tunn stjälk

mot himlen, mot ljuset

hjärtbladen utvecklas

lik alla andra plantor

du utvecklas och visar din natur

det gröna växer sig kraftigt och starkt

härdas av vind, regn och solens strålar

behöver inte mitt beskydd och mina omsorger

när du slår ut i full blom lyser stoltheten i mina ögon

din blommas doft värmer mitt sinne och lockar humlor och bin

snart är du dock åter ett frö och väntar på någon som vill plocka dig

bevara till ny återfödelse och sedan påbörja samma resa igen