Den heliga döden bröt sig ut ur buren
och svävade bort
omgiven av färgglada vidunder

den vita handen om nackknölen
små tassar som slog
små klor som rev
de bar på en såpbubbla
blank och skör

något hornförsett skall
så att marken darrade och
Tokyos jordbävningssäkra hus
rasade ner mot avgrunden
som öppnade sig under dem

Sedan tryckte hon på knappen och drog i spakarna
och världen fräste och sjöd som ett kokande Tjernobyl
tills den brast brast