Det är när det blåtonade ljuset lägger sig över nejden

som vi stannar upp

för en kort stund saknar vi det dagsljus som ännu rymmer

och vindarna som leker i vintermörkt hår

innan vi famnar kvällen

och låter den efterlängtad närma sig

Vet du, det fanns en tid före corona

när vi inte reflekterade över närvaron i skymningen 

när vi målmedvetet sprang från ett mål till nästa

eller hoppade

från en tuva till en annan

som om dagarna bestod av aktiviteter

som skulle slutföras till varje pris

påhejade av klockan, samvetet och dödsrunorna

idag är ljuset ännu blått

men vi vet att även innehållet betyder något

och snart är hela dalgången medveten

om den medvetenheten

Birgitta Wäppling, 21 mars 2021