Nu jagas vi av höst och blåst
vår sommar är snart slut
Nu faller alla löven ner
och fåglar flyttar ut
Och grenen som de suttit på
den är oskön och död
Men marken som vi vandrar på, den blir så härligt röd

Om kalla vindar fångar oss
då vill jag värma dig
Då vill jag ta dig i min famn
för kär, det är du mig
Men än finns solens strålar kvar
det är väl ganska skönt?
Och där nere på gräsmattan, lyser det ännu grönt

Jag ber att få en dans med dig
i sommarns sista tid
Jag vet att jag är lite rädd
och fruktansvärt timid
Men om du håller kvar mig här
försvinner blygseln snart
För att få vara nära dig, det är så underbart
För att få vara nära dig, det är så underbart

När solen sover i sitt moln
0ch regnet faller ner
Då sitter jag vid köksfönstret
sörplar kaffe och ler
För vad ser jag där utanför?
En målning av Monet
Regnet må ha fördärvat den, men den är värd att se

Och när jag sen har stirrat klart
på hanses vackra bild
Så står du i min dörröppning
och jag blir alldes vild
Du står där och betraktar mig
med ditt roade flin
Med hår som kol och ögon blå, min Gud vad du är fin