Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Fortsättning rent logiskt utav sidan 1 i vederbörande omnämnda bok. Denna gången förekommer såväl något exempel, som kanske stärker den upplevda situationen utav huvudpersonen; Filo. Starka känslor förmedlas och en Cliff- hanger bygger på spänningen!


Sida 2 i boken; Dum-Dum ; I Dom-Dom.

Spänningen låg på lut. Det var inte en valfri spänning om man säger så!
Det var överhuvudtaget, om till exempel något
exempel eller fördenskull liknelse kunde tas upp i denna text, så skulle det väl vara: Den människa som väljer att se på till exempel skräckfilm, eller thriller fördenskull..., hade på något sätt valt att spänningen var själva orsaken till tittande av sedermera filmgenre, och var själva huvudorsaken till att vederbörande överhuvudtaget tittade på sådant.
Och i ett sådant fall; Film producerades för att leverera den spänning som tittaren, i det här fallet förväntade sig. OCH eftersom att Tittaren förväntade sig att filmen på något sätt skulle leverera, så var ju spänningen mer än önskvärd. Sedan var det ju en bisak, och något övrigt, att tänka på, om nu filmen varit tillräckligt spännande/ skräckinjagande?
Det var ju bara en bonus, om de blandade skarorna av tittare även tolkade filmen, såsom något annat än spänning på hög nivå/ Skräck som påverkade tittarna, tillräckligt starkt för att rekommendera vederbörande film till sina vänner. Denna spänning som förekom på påskafton, när det varit som trevligast, och Modernismen hade anskaffat hela sitt sällskap, (däribland jag), en sorts spänning, ja till och med en anspänning...,
Vad det än var, som modernismen hade att komma med, så skulle det inte på något sätt vara önskvärt, det förstod jag ganska snart. Hon hade plirat med sina ögon. Och på något sätt, så sa hennes ögon mig att det var något trevligt som hon hade att komma med. Men snart, den anspänning som jag åsyftar, kom alldeles för sent för att jag skulle kunna hejda mig. Och vad de plirande ögonen nu betydde?
Det gick inte att avgöra. Det fanns helt klart inget samband mellan de avslutande orden ifrån modernosmen till mig, och hennes plirande ögon. Visdt, hennes plirande ögon innehöll en sorts snällhet. Men hennes ord gjorde det ej!
Och Visst; Hon älskade mig. Men...,
Hon älskade mig, på alldeles fel sätt!
Skulle HON veta hur man älskade någon?
Skulle HON veta hur man själv hade ett ansvar, att älska sig själv tillräckligt, för att älska andra?




Bunden vers av Mim
Läst 114 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-04-08 08:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mim