Visst sa Kari, men nu ska vi fortsätta våran upptäcktsfärd.

Vi kom fram till platsen där en människa försvunnit och jag kunde inte låta bli att se mig omkring , samtidigt som jag kände en hand på min axel, ryckte till och vände mig om och såg rakt in i Karis ögon som hyschade åt mig och drog mig därifrån.

-Kom nu Mirja , så går vi efter resten av gänget .

- Okej, men jag fick nån slags intuition av en vålnad som befann sig inte alltför långt bort.

- Jaså du , skrattade Kari, är damen även en medlem utav ’sjätte sinnet’ ?

- Nja. . drog jag på svaret, kanske det. . några hemligheter får man väl ha. Livet blir mer spännande då. Jag lovar att inte gå ner här en mörk natt och leta.

- Du skulle bara våga , då binder jag fast dig vid sängstolpen sa Kari.

Nu måste vi verkligen kolla var resten av gänget är, så ingen har irrat bort sig i nån av gångarna. Då blir det ingen rolig kväll för någon av oss.

-Hallå hallå . . Var är ni ? Hörde vi plötsligt en röst från ingenstans . . hjälp mig , snälla! Genast blev Kari orolig, vad va detta ?? Var kom rösten ifrån. . precis som det va inuti väggen eller nåt. .

Kom hit allihopa, hör ni rösten lika klart som jag gör? sa Kari .
-Viss gör vi det kom det i korus.

- Okej,då går jag och hämtar yxa och en hammare. Kan ni stanna kvar här oçh fortsätta lyssna , tack. Visst visst sa alla i mun på varann. . Kari sprang iväg medans vi andra la örat intill väggen .

Vi hörde ett stönande ,svagt svagt . . Nu kom Kari tillbaks med idel verktyg och satt genast igång med yxan , men han va tvungen att ta det försiktigt eftersom vi inte visste var ljudet kom ifrån, om det va nära. . Eller längre in.

Nu kommer vi in sa Kari , men vi måste ändå ta det lugnt , en i taget om ni vill gå in i dammridån.

Alla stod stilla och väntade med spänning! Vad kunde finnas där innanför väggen ? Kari kom till slut ut men inte där han gick in utan genom en gömd dörr inne i väggen. Vilken chock vi fick när han kom ut med en människa i famnen , vem visste vi ändock inte . . än.

-Ta det lugnt nu allihopa, låt mig få bära upp denna tjej. . kvinna , sedan så kommer vi lösningen närmare. Vi tågade alla ut från underjorden och uppför trapporna. Kari bad oss vara så tysta som möjligt för att inte väcka uppmärksamhet. Jag förstod att det va något som inte stämde här.

Vad kunde de vara som hade hänt ?

När vi alla va uppe i säkerhet och kvinnan ( för nu såg vi alla att det va en kvinna , men medtagen) lades ner i ett rum som va förseglat och igenbommat. Kari öppnade fönstren där efter att han lagt kvinnan i sängen. Utav en händelse fick jag syn på ett fotografi som stod på en skänk vid sängen , det va så likt kvinnan Kari bar upp.

Nu vill jag att alla kommer med mig för jag ser era frågande uppsyner vad som har hänt. Jag behöver även stärka mig med något starkt så skakad är jag av detta. Någon av er får gärna sätta på kaffepannan och ta fram en flaska konjak, det finns i skåpet i köket.

Jag kommer strax tillbaka sa Kari.

Medans Kari försvann hjälptes vi åt att duka i köket med koppar och konjakskupor. Vi förstod att det skulle ta ett slag innan han kom tillbaka, så jag frågade om vi skulle kolla vad för mat Kari hade i kylen, för att skingra tankarna.

-Mirja , Karis syster tittade på mig och undrade om jag såg något i rummet där kvinnan va?

- Ja, ett fotografi på skänken som liknade kvinnan sa jag.

-Okej, då undrar du lite vem det kan tänkas vara, varför och hur hon kunde hittas nu efter alla år?

Hon måste ha lyckats gömma sig så bra att den som förföljde henne inte hittade henne just den kvällen, ni hade någon slags lek med trolleri inblandad. Så tänkte jag sa jag.

-Både rätt och fel har du Mirja , sa Mirja , Karis syster.

Nu hörde vi steg som närmade sig och såg Karis min som inte såg alltför glad ut.

-Ja, jag vet inte var jag ska börja sa Kari. Mirja eller säger Mia nu, så jag kan hålla isär min syster Mirja och dig Mia. Du har gissat rätt angående fotot i rummet, det är kvinnan på fotografiet , våran kusin Esmeralda är kvinnan. Hon är en nyfiken själ precis som du.

Vi hade mycket riktigt en ’trollerikväll’ just den kvällen i källarens ruiner. Esmeralda va borta på ett litet kick, vi letade som tokar men ingen Esmeralda.

Med detta vill jag säga att hon har svart bälte i karate, så det är inte lätt att få henne på fall, men det måste ha vart någon inne i något valv, som fick tag på henne, gömde henne i detta rum som inte ens jag visste existerade förrän vi alla skulle ner och jag visa er runt.

Den måste ha vart dold på något sätt, Esmeralda kvicknat till , för hon har tydligen bott där i flera år med en man som lyckats hålla henne inspärrad där, gått upp på nätterna och hämtat mat och dryck , klarat sig under alla år. Där finns kylskåp, toalett och dusch i ett rum , säng i ett annat intill. Där har dem tydligen bott, tills Esmeralda fick nog en dag och lyckades rymma ut,

hämtade en kniv och smög tillbaka så han inte skulle ana oråd. När han vaknade nästa gång stack hon kniven i magen på honom . Det tog inte lång stund förrän han förblödde , somnade in.

Ändock vågade hon sig inte ut, om han hade några kumpaner därute. Alltså blev hon sittande där i några månader till och väntade tills hon hörde något , som hon gjorde idag.

Stackars krake, hon hade lindat in manskroppen i en matta och föst ut den i ett valv som hon råkade upptäcka en natt. Hon va som ett skelett hela människan. Jag ska åka in till stan och hämta lite förband, näring på flaska, köpa lite nya varma kläder så jag skulle behöva ha med mig en kvinna men inte Mia, du får gå o vila benet, Dr:ns order. Monika kan följa med tack.

Resten av gänget får gärna laga något av köttet jag tog fram igår. Det finns både sallad, tomater, gurka , paprika och purjolök, turkisk yoghurt + färsk persilja, färsk citron, salt . Grillen står ute på verandan. Kol, grillvätska och tändare. Varsågod!!



Pelle , min bror Matti och Mirja travade till köket medans jag gick till sovrummet men innan jag kom dit ville jag hälsa på Esmeralda.

Jag lyckades klura ut i vilket rum hon låg i. Jag öppnade dörren på glänt och kikade in, såg en människa som satt i sängen inlindad i täcken ända upp till huvudet. Hon satt så stilla så jag trodde hon hade gått hädan.

Helt plötsligt vände hon på huvudet åt mitt håll , stirrade på mig som om hon sett ett spöke. Hon försökte säga något men det kom inga ord ur munnen, fortsatte att stirra samtidigt som hon pekade på ett fotografi på bordet längre bort .



Jag gick fram till bordet och tog upp fotografiet , vände det åt mitt håll så jag kunde se vad det va som gjorde henne så rädd. Nu fick jag också en chock när jag själv stirrade in i ett par likadana ögon som mina egna , människan på fotot va så lik mig att jag darrade av skräck!

-Hur kan du ha ett foto av mig här ? Frågade jag henne.

- Hon skakade på huvudet och sa att hon inte visste vem det va på fotot.

- Fotot liknar mig på pricken sa jag. Min mamma säger att alla har en dubbelgångare så det där är väl min då. Vi ska nog klura ut vem det är Esmeralda sa jag, men nu är det nog bäst om jag går tillbaka ner så att inte Kari undrar var jag tagit vägen.

När jag kom ut från Esmeraldas rum hörde jag röster i köket, bland annat Karis men inte bror min. Alla andra stod och lagade mat när jag kom in , nu vände Kari sig om mot mig för han hörde säkert mina fotsteg trots att jag försökte smyga.

-Där är du ju Mirja, tänkte nästan efterlysa dig på radion. . Sa Kari och tittade konstigt på mig.

- Ähh, du behöver inte låtsas som om det regnar, du vet var jag varit och varför . . nu. När tänkte du berätta för mig att jag va, är någon du trodde dig känna sen länge? Eller råkar det där fotot på nattduksbordet bara likna mig, så jag själv fick en chock när jag klev in hos Esmeralda.


- Nja, jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här men jag har en släkting eller hade, en kvinna som heter Miranda och är försvunnen, hon med konstigt nog. Jag ville inte säga något mer där nere i underjorden efter att vi hörde en röst som ropade och knackade i väggen. Hon är som en kopia av dig och jag va egentligen chockad när jag fick syn på dig när du kom på dina höga klackar. Sen förstod jag att du inte va den jag kände eftersom du inte visade något som helst igenkännande.

- Ojoj, nu har du verkligen väckt min nyfikenhet, vem är då denna Miranda?

- En annan kvinna som gick bort där nere i underjorden. Nu börjar jag till och med själv undra om det fanns någon slags hypnositör med i gruppen som gick ner i underjorden då, för många år sen.

Det går väl att ta reda på , visst . Ska vi inte gå ut till dem andra först och duka bordet?

-Absolut sa Kari , så gör vi. En sak bara, du ska ta det försiktigt med benet idag , en order från farbror doktorn!

-Javisst doktorn! Sa jag och smålog.

Nu kom aromen från köttet rakt in i mina näsborrar och jag drog in den och smackade .



Jaha , , här kommer herrskapet själva sa min bror. Var har ni hållit er gömda?

Ähh, , sa jag, ingenstans , vi pussades bara lite. Nu är jag hungrig som en varg, är maten klar?

-Visst är den det , sa min bror. Du får plocka undan eftersom du inte hjälpt till med maten, ok?

-Jaja, , sa jag bara , det brukade jag alltid få göra hemma i Finland medans du hade nåt annat fuffens för dig. När ska du börja jobba förresten ? Det har jag glömt att fråga , när det har hänt så mycket här.

-Njaa. . sa han o drog på svaret , eftersom du vet att jag har en egen bilfirma med gamla bilar och min goda vän Kimmo som jobbar där just nu.

-Va har du sa du ? Sa Kari , min goding. En bilfirma , och det säger du nu!!! När ska vi åka dit ? Var ligger den ??