Nu står du ensam här igen
Som så många gånger förr
Ensamheten blev din enda vän

Du såg lyckan komma och försvinna
Precis som speglen gick allt itur
Du ser i skärvorna en stilla tår rinna




Du var mitt allt, blodet i mina ådror
Snart är allt bara ett minne blott
Ett bleknande ärr som sakta lämnar min brutna kropp
Precis som minnena
Precis som tårarna
Precis som du


Tåget lämnade sakta sin station
Du tryckte handen mot rutan och log
Det var inte lycka, bara vag imitation

Du sluter dina ögon och ler
Tänker tillbaka på en tid som flytt
Du sjunker bara djupare men ingen ser




Du var mitt allt, blodet i mina ådror
Snart är allt bara ett minne blott
Ett bleknande ärr som sakta lämnar min brutna kropp
Precis som minnena
Precis som tårarna
Precis som du


Nu står du ensam här igen
Som så många gånger förr
Ensamheten blev din enda vän..