Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

evig skuld

 

Upp i fjällen

vandrar jag

mellan berg av förr och andetag

 

oändligt åt väster

vandrar blicken

över hav i evighet och hjärteslag

 

liten stig leder

framför mina ben

upp mot himlen och ögonsten

 

ravinens stenar

från saknads dagar

mitt öde nu beseglar och sorgesång

 

vaknar upp i nattamörker

ser förlust i svarta korpar

livet är en hymn jag kraxar och poesi

 

högst bland fjäll

ensamhet som breder ut sig

gå nu ensam bortom ljusen och hudnöd

 

letar närhet

ut i rymden

livlöst svart och sönderbruten

 

längtan efter

den som kunde

ge en liten tilltro och aldrig mer bli sviken

 

faller nu 

från fjällets topp

sviker nära och ger upp

 

adjö mitt hjärta

min enda nära

förlåt för allt och förskjut mig evigt

 

det är nog mer än jag kan bära

 

fast värst av allt 

Jag bär skulden

till din tår och till din smärta

 

den skammen är min att bära

 

 




Skapa | Skriva av Hopplös själ
Läst 186 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2021-05-23 22:38



Bookmark and Share


  MariaEvighet
De raderna rymmer så mycket som du skrivit och beskrivit. Härligt på olika vis. /Maria
2021-05-24

  helenita VIP
Stark text. Vackert
2021-05-24
  > Nästa text
< Föregående

Hopplös själ
Hopplös själ