Det var inte judarna; som fick sätta livet till först
– under andra världskriget.

Det var inte svarta; som fick sätta livet till först
– under andra världskriget.

Det var inte homosexuella; som fick sätta livet till först
– under andra världskriget.

Det var inte motståndsmännen; som fick sätta livet till först
– under andra världskriget.

Det var inte engelsmännen; som fick sätta livet till först
– under andra världskriget.

Det var inte de med talförmågan; som fick sätta livet till först
– under andra världskriget.

De som blev mördade först under andra världskriget.
Var de fysiskt och psykiskt sjuka och handikappade
som fick sätta livet till först – under andra världskriget.

Ty inte började andra världskriget
med att Tyskland gick in i Polen.

Nä, det är en historieförfalskning. Sanningen är;
att i samma ögonblick de starka människorna glömde bort
att värna om de svaga.
I det ögonblicket började världskriget.

Idag sker samma sak fast ”inte så dramatiskt”.
De som offras, med onda blickar och tungor.
Är de som inte har talförmåga eller andra skyddsnät.
Detta sker inte bara mot en utan mot alla svaga.
Ty de starka vill glänsa, i all sin glans.

Efter andra världskriget sades det
att de som var mest onda.
Var de som hade ansetts vara de goda.
Ty de goda sades ha ingenting gjort
för att förhindra morden,
mot judarna och andra
satta i koncentrationsläger.

Varför pratas det inte om att alla – utöver de ”goda” –
faktiskt skapade de förutsättningar som krävdes,
för att andra världskrigets fasor inträffade.

Varför pratas det inte om;
att judarna, att svarta,
att homosexuella, att motståndsmännen,
att engelsmännen och att de med talförmåga
- som aldrig agerade mot de missförhållanden
som de svagaste utsattes för i samhället.
Var med och skapade de förutsättningar
som krävdes för att skapa ryggraden
och den ”effektfulla” förintelseapparaten.
Därmed också ska ses varandes skyldiga till
att sociopsykopater fick makten
med sina horribla visioner.

Genom sin glömska, om att se till sin broder och sin syster.
Genom att låta mörda
de fysiskt och psykiskt sjuka och handikappade.
Bara för att det var den enklaste vägen
och mindre kostsamt
i samhällets alla vrår.
Fick vi en historik som blir svår att sudda bort.
Men tyvärr så upprepas den återigen i dagens samhällen.

Idag ”mördas” återigen
de med fysiskt och psykiskt handikapp
och dem med likartade sjukdomar.
Det skrivs inte i massmedia.
Därför att det inte anses vara så farligt,
ty människor i dessa grupper
efterfrågas inte och anses
därmed vara lovligt byte,
i samhällets ögon.
För dem som så önskar.

Morden sker inte fysiskt
utan genom utfrysnings aktioner,
i samhället, på alla dess plan
och inga politiska beslut har skapat
dessa aktioner,
utan vilddjuren, i de människorna,
vilka utövar sin ”politiska makt”,
mot alla och envar.

För att säkra den egna
särartens formation i gruppen.

Morden sker genom…ni vet hur...
antingen har ni blivit utsatta
eller så har ni utsatt någon.

Så glöm aldrig att det är de
”goda tysta med röst”
som är de farligaste,
ty de gör ingenting i sina liv –
för att skydda de allra svagaste.
De som varken har makt eller pengar
och värst av allt
– ingen som lyssnar på dem i samhället.