mellan brytpunkterna och förbi alla förseningar
såg jag slutets slut
ett skikt mellan ett före och ett efter
som hånlog och lade sin hand på min axel

inget slut är bättre än någons början,
slussades mellan ordens eko

just där kärleken flyttade sitt eko mellan
hjärta och hjärna
dog frusna celler i sin ömkan att förstå

cirkeln är ju alltid rund,
där vi startar är ju alltid där vi avslutar

så vad är meningen...(?)

(du)