Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den oändliga avgrunden

Framför mig öppnar sig
Den svartaste avgrunden
Oändligt djup utan botten
Aldrig mer ekar mot tomrummet
Letar i hjärtat efter något
Ett ljust minne att hålla fast

Under mig rycks marken undan
En isande kyla fryser min kropp
Det finns ingen riktning upp eller ner
Varför försvinner i evigheten
Hjärtat slår mekaniskt
Inte ett enda minne kan trösta




Fri vers av Annette Andersson
Läst 423 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2021-04-24 17:05



Bookmark and Share


  Stisse
Oerhört stark text om bottenlös förtvivlan. Blir berörd.
2021-04-24

  Kajan VIP
Stor förtvivlan och ångest i texten, den ger ett oroligt intryck; som ett stormpiskat hav. Starkt.
2021-04-24
  > Nästa text
< Föregående

Annette Andersson
Annette Andersson