För några år sedan, när jag fotograferade en Prideparad i Malmö, stod jag en kort stund bredvid en kvinna och vad jag tror var hennes barnbarn. Längst fram i paraden red poliser och när de passerade sa kvinnan: "Det bästa med paraden är hästarna."

Denna text är tillägnad henne och alla andra som inte förstår syftet med eller upprinnelsen till fenomenet Pride. För jag tror inte att hennes kommentar enbart var ämnad att uttrycka uppskattning för Equus caballus, utan också ringaktning för människorna som följde efter hästarna.

Den första Prideparaden anordnades i New York, sommaren 1970, på årsdagen av Stonewall-upproret året innan. Stonewall Inn var en bar som frekventerades av HBTQ-personer, där polisen ofta gjorde razzior. Dels var baren olaglig, eftersom det var omöjligt för ställen som frekventerades av HBTQ-personer att få tillstånd att servera alkohol, vilket Stonewall Inn gjorde ändå. Och att vara homosexuell var också förbjudet.

Och dels var det förbjudet för personer som uppfattades som män att bära "kvinnliga kläder" och det var krav att personer som uppfattades som kvinnor måste bära minst tre "kvinnliga" klädesplagg. Personer som bröt mot dessa regler eller inte kunde uppvisa legitimation arresterades. Misshandel var vanligt förekommande.

Den 28 juni 1969 gjorde polisen ännu en av otaliga razzior mot Stonewall Inn, men denna gång hade gästerna fått nog och slog tillbaka. Inledningsvis kastades mynt på poliserna, som tvingades söka skydd. Då övergick gästerna till att kasta flaskor. Ytterligare människor anslöt sig till demonstrationen och cirka 1000 personer deltog. Polisen satte in mer resurser, men lyckades inte skingra folkmassan. Stonewall-upproret pågick under flera dagar.

Detta uppror lade grunden till Priderörelsen som började som en protest mot polisvåldet mot HBTQ-personer, och som från 1980-talet utvecklats till mer och mer av en folkfest. Men en folkfest som måste ses i ljuset av våld, hot, hat, mord, avrättningar och annan förföljelse gentemot HBTQ-personer - förr och i nutid.