Regnet faller
uti ögonvrån,
likt piller
ramlar
ur asken

Mönstret
blir dimmigt

och allt dränks
till oformbar massa

innan hoppet ens
fått uppenbara sig...

Tacksamheten
över en till dag
blandas med
osäkerheten
i ett uppgivet
hjärta

Vinden tjuter
något oförståeligt,
drar fram under
stormig himmel

Sängen och värmen
väntar tyst
medan larmet
fortfarandr går
uti Vintergatan...