Yo, lyssna på min skröna
finns inget att försköna
jag var hönan
jag var ägget
jag var drönaren
och drägget
någon gissa' hippie
nån annan gissa' faggot
men alla missa' målet
jag var hålet i din mark
borren i din bark
kanske ensam, alltid stark
som en punkig, funkig Marx
fast utan skägget
radikal som en gerilla
pacifismens svar på FARC
ja, jag gilla' mest att chilla
kanske pilla in en prilla
och några stora stark
trilla' aldrig dit på knark
och nu när åren gått
och håret blivit grått
minns jag fortfarande plugget
tugget, tjafset, alla flinen
låtsasdisciplinen
jag palla' aldrig dealen
bara rulla' ner gardinen
bytte karriär och pengar
mot power chords och strängar
nu är jag själv en dräng bland drängar
en kugge i maskinen,
en gubbe i akademien
men det finns inget att förtränga
eller ångra - liv kan inte fångas
låt det kantra, låt det kränga
låt det rulla, låt det svänga

För det finns ingenting att ta tillbaka
det finns ingen tid att gå tillbaka till
det är dags att börja vakna
finn ditt liv innan allt är förbi

Yo, minns du råden som du fick?
dom som skulle hjälpa dig
träffa målet mitt i prick
det lät ungefär så här:
"Det är dags för dig
att skärpa dig
sluta försöka hitta dig
och egotrippa dig
istället sikta på att pimpa dig
så kanske någon tjej
kan tänka sig att pippa dig
ja, du borde klippa dig
och skaffa dig ett kneg
fixa lite deg
ta det steg för steg
upp i hierarkin
skippa anarkin
samt filantropin
bli en i dynastin
som dikterar andras liv!"
Men jag vill inte bli
som ni, som lirar
utan stil, låter andra
finansiera era tidsfördriv
nä, mitt liv är ingen deal
i en marknadsekonomi
och om jag brister i meriter
tar jag igen det om jag sliter,
om jag skiter i att köra
vägen fram i eran fil
istället kämpar för att keepa
hela skiten real
och fortsätter att slipa
fram mitt eget sex appeal
som jag vill,
jag gör mig inte till
vill inte spela spelet
mycket hellre hitta felet
i samhällssystemet
uppa gemet
bättre hitta lågan, flamman
än sola mig i skenet
av nån annans ideal
så jag tänker inte gå på bal
alldeles för mycket yta, blir banalt
jag har min egen spegelsal
där skuggorna kan flyta
upp från djupet av ett hav
där vågorna kan bryta, och gå av
precis som jag
och om jag går i kvav
skiter jag ändå i era siffror
och i lögnerna som mal
sitter mycket hellre hemma
och räknar odjurets tal

Nu finns det ingenting att ta tillbaka
finns ingen tid att gå tillbaka till
det är dags att börja vakna
finn ditt liv innan allt är förbi

Yo, tillbaks till -91
musik var liksom svaret
navet där i mitten
som gör att allting rulla' lätt
när vi rasa' mot maskinen
och rockade mot svinen
så gjorde vi det fett
vi brände allt vårt krut
sköt salut, och utan prut
för alla som kunde rocka
ville chocka, slå bakut
idag är svaren slut
knappt att jag minns frågan
tappar tågan, slutar våga
sakta slocknar lågan
vad var det som var viktigt?
vad var det som var giftigt?
var la jag medicinen,
är det jag som är symptomet?
man travar på mot kistan
tappar gnistan, kanske sista
vad hette nu syndromet
från Norrmalmstorgska rånet?
du blir din egen gisslan
och vägrar lämna huset
börjar backa buset
som rullat dig i gruset
och mutat dig med ruset
tills du blir en del av bruset
det är dags att dissa budet
börja dista, höja ljudet
sluta viska, skrika ut det
du är fortfarande ung
lika ung som du var då
-91 och -92
om din skalle blivit grå
kvittar lika - banga på
rocka fett, fläska på
bara att stå på
sjung din sång precis som då

För det finns ingenting att ta tillbaka
det finns ingen tid att gå tillbaka till
det är dags att börja vakna
finn ditt liv innan allt är förbi