Kasta mig ut i drömlandet där landsbygden möter staden - där blommorna lyser som om de har något att berätta - förvirra min blick jag vill inte in träda in för hotande reser staden sig och i bakgrunden prasslar löv som slungas ut i vinden i landskapens idyll. Jag har cyklat denna sträcka många gånger med musik i öronen och känt en överväldigande känsla av samhörighet med asfalten och blommorna. Jag dansar och mumlar meningslösa ord som gycklaren - med syftet att vara ett skrattobjekt på avstånd. Det bjuder jag på. Dom når aldrig dit men min uppgift över uppfylld - skingrande bortom normernas gränser med visdomen av mästaren och lekfullheten av barnet. Välkomnar jag alla som vågar sig piskas ut på solens domäner, där början möter slutet.