Övergiven av samhället
Hatad av mänskligheten
Föräldrarna endast i blod
Ensam och instängd
I frustrationens bur
Jag är ej en människa i deras ögon
Jag är en lort
Liten och lätt att trampa på
Utestängd från det sociala spelet
En outsider utan mänsklig kontakt
Övergiven till vansinnets klor
Jag vrålar och skriker efter hjälp
Ber till mina medmänniskors goda sinne
Men orden faller på tomma öron
Endast hån och skratt blir deras svar
I mitt sinne växer mörkret
Föder sig på mitt hat mot dem som övergett mig
Dennes hatiska tunga förgiftar mitt sinne
Utmanar mig att visa de
Vem som är den starke mannen
Att jag är ej ett offer
Att jag ska släppa denne lös från sina bojor
Och låta världen smaka dennes ilska
Jag faller i galenskapens avgrund
Och dagen kommer när jag har fått nog
Jag ska skriva in mitt namn i historien
Med deras blod
Må världen höra mitt vrål
Och deras dödsskrik
Ty min hämnd ska bli legendarisk
Ihågkommen i evigheter
Ty hellre ett monster än ett byte
Men det krävs monster för att skapa ett monster
Detta hatets utbrott kunde ha undvikits
Om kärleken hade varit ovillkorlig och gratis
Så att jag kan ha fått njuta dennes söta smak