I sin ungdom - under sin så kallade Sturm und Drang-period besökte Goethe en prästgård i Sesenheim, strax utanför Strassbourg, där han då studerade. - Elsass tillhörde då Tyskland - Han blev betagen av en dotter i huset, Friederike Brion, och ännu efter 40 år beskriver han i Dichtung und Wahrheit, (Dikt och sanning) levande sitt första möte med henne ungefär så här: Hon var klädd i en vid, vit kjol, som nådde till anklarna, så att man såg de nätta fötterna, ett vitt åtsittande blusliv och ett svart förkläde av taft och såg ut som ett mellanting mellan stadsflicka och landsortsflicka. Hon hade pigga, blå ögon, en liten uppnäsa och de tjocka flätorna tycktes för tunga för den späda halsen.
Han fann behag i hennes sätt att tala och röra sig, och snart blev de häftigt förälskade. Goethe besökte henne ofta i Sesenheim, och dess emellan utväxlade de brev. Om allvaret mellan dem vittnar Goethes egna ord. Han beskriver "ein leidenschaftliches Verhältnis", som emellertid också ger honom ångest, eftersom han vet, att han måste lämna henne. Goethe drog mycket riktigt vidare till nya studier vid andra universitet - och till nya kvinnor. Han lär dock aldrig ha glömt Friederike och lär också i hela sitt liv haft dåligt samvete för att han övergav henne. Värre var det nog för Friederike: Hon glömde aldrig sin ungdomskärlek och dog, ogift och förstås barnlös.

Man tror, att Goethe hade Friederikes älskliga väsen och gestalt i åtanke, då han skapade Gretchen, fast där upphör förstås alla likheter - förutom att Gretchen, liksom Friederike blev övergiven av sin älskade.

Friederike inspirerade Goethe till några av hans allra vackraste kärleksdikter.
Här som smakprov en strof ur dikten Mailied (1771):

O Mädchen, Mädchen
Wie lieb' ich dich
Wie blickt dein Auge!
Wie liebst du mich!