Så stolt och stiligt står de nu i rad
de röda rosor solen kysst till liv
Som förr de vackert pryder vit fasad
Men jag idag är ganska depressiv

Ej jämt naturens fägring gör en glad
Tyvärr ibland en mänska blir passiv
Fast rosor står på elegant parad
så kan jag ej idag bli effektiv

I skuggans sköna svalka slött jag sitter
med hundens tunga huvud över knän
Precis som jag han inget gitter

Det stora trädets krona ger oss lä
Ibland i drömmar till han spritter
Så där, jag vill åt sömnen ge mig hän!