ENSAM

Står med tuppkam
i en kacklande grupp
Jag känner mig ensam
och inte som nån tupp

Några löjor simmar
och en groda svimmar
Dom är nog jätterädda
men jag är ingen gädda

Min växande knopp
kanske inte rymmer
min mänskliga kropp
utan är ett bekymmer

För stadens levande ljus
är inget som försvinner
och i dess mörklagda hus
bor ensamhet som brinner