...är hon då 'kär i kärleken' eller?
Jo, så är det förstås.
För hon känner ju inte ens den människan, eller?
Om nu 'ingen någonsin känner någon annan,
än exempelvis vad den brukar ha i håret,
kläder på kroppen, intressen o så.
Hur skall en själv då kunna veta?
Så hon tycker helt enkelt om känslan av
att bli sådär litet, ja eller rent av mycket då...
...för 'knasig i huvudet, det var hon ju inte innan.
Inte precis så där, utan på ett annat sätt.
- Vad? Vad? Vad?
Ej möjlig att nå för samtal just då.
Som en lampa 'som gått' ur funktionen, liksom.
Hon blir lätt frånvarande och drömsk.
Inte bara så där som mera vanligt drömsk.
Utan så där typiskt 'bara borta', liksom.
Ja, du vet nog vad som menas med det.
'Jag vill ha-syndromet' gäller ofta ett föremål.
Att vara förälskad gäller drömmen om en person.
Som idoliserad och väl 'ouppnåelig'?