Liten grusväg mot det lockande land
kröker sig vigt, buktar ibland
löper vackert bortom strandängens sand
mot ett kalas med danser
Träden vinkar vänligt oss från sitt bryn
följer vår väg ända till byn
Solen gassar som en våreld i skyn
Grönskan har sju nyanser
Minken får spatt
far som en katt
rakt över hällens sida
I och för sig
verkar han ej
av minsta svindel lida

Nära stranden ståtar levande berg
Laven den har täckt med sin färg
En metallburk har fått rikligt med ärg
kan inte längre glimma
Herresätet bak’ syrener står gömt
men all dess prakt har ingen glömt
Där har kanske en törnrosa sig drömt
in i sin sagodimma
Rådande fred
njuts med besked
sålunda vill vi lova!
Dagen är skön
i fläktars fön
Timmarna är en gåva

Räven raskar nu så lagom på is
att det är varmt vet han precis
Hellre retar han upp storbondens gris
något skall han väl göra
Musikanterna från sitt Skaraborg
spelar bort all ängslan och sorg
I grevinnans bruna handvävda korg
ligger små plommon sköra
Du som nyss neg
ta nu ditt steg
låt dig så på estraden
skina ett tag
just denna dag
när du har flytt från staden!

Här tycks ungdom i vartendaste ben
Rosornas doft känns från spaljén
och mot aftonen i lyktornas sken
hörs ett och annat fnitter
Någon skålar blott för blommornas skull
andra på pin kiv leker kull
Lek och löje tar förstås ut sin tull
ändå hörs fågelkvitter
Ljuvliga tid
prunkande lid
främre kan aldrig tänkas!
Intet mer gott
har vi förstått
kunde till livet skänkas.



27/6 2021