Åter dager
i min bädd av sten
Sten i lager uppå lager,
hårt mot märg och ben

Gröt och möda,
samma som igår
Inne delas dryck och föda,
därav jag ej får

När som dagen
till sin ända gått
går jag till mitt rös från hagen
Sista slyet slått

Bakom timret
somnar folket tryggt
Genom fönstret dansar skimret
Huset som jag byggt

Dessa stockar
som jag själv sett gro!
Värmen från dess väggar lockar
mig att däri bo

Bort till röset
som så ofta förr
ser jag något hitom fjöset,
öppen laggårdsdörr!

. . .

Bort till röset
trallar jag min vals
Tjut och jämmer hörs från fjöset,
"kalv med skuren hals!"