Ett stilla regn faller
ett regn som viskar om höst
och jag ber om respit

låt de soliga dagarna
de varma dagarna
de behagliga dagarna bli fler

så jag orkar mörkret
som ska sänka sig ner
och inta varje del

varje skrymsle
varje vrå
leta sig in

göra sorgen påmind
om att änu en sommar har passerat
att jag inte fick fira dig i år heller

Ett mjukt regn faller
tårar av saknad faller
ett hav av sorg

breder ut sig inom
och allt, precis allt
gör ont

minnen av
hur din lilla hand
kändes i min

dina ögon 
ditt skratt
nålstick i min själ

jag har varit med om dig
jag kan inte förlora dig
du är mina andetag

du är mina andetag
dina hjärtslag
under mina

jag minns
medan tårarna
faller som regn