Mascaran rinner.
Men inte så att du ser.
Hösten står i vägen.
Den svarta smogens snäckor.
Pratar utan ett ord.
Sällan så ofta som nu.
Mitt nattsvarta korpslott regerar.
Gryningen, så uttjatat vacker.
Kyssens ihopfällda vingar.
Saknaden river.
Mitt drakblod ärgar.
Blyertsgrå viskning.
Ödet aldrig varit min dagg.
Medan jag tittar på.
Stjärnor av oss.
När orchideerna vissnat.
Snöleoparden likaså.
Försvinner in i grottans fukt.
Kommer inte ut igen.
Förrän vargtassens spår smält bort.
Det kan dröja länge.
Men så som kejsarpingvinen jag trotsar iskylan.
Den som vilar.
I havets blick.