Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Spontanskriven novell nu i rappet, mest för att jag så hade lust till att skriva en. Den är inte ens kontrollerad än för formfel, stavfel, utan det görs som så ofta - senare. Självförtroende är en märklig sak, den bara verkar finnas där.


En smula om boll i sikte. B - lättläst version




När Henry och Harald ännu var barn och under tio år,
hade de lärt sig att vara som tvillingar, trots att det var
två år dem emellan, den ena var februaribarn och den
andra kom i november.

Så om en skall vara noga, två år och två månader, båda
nedkom en sjuttonde i månaden. De hade en smula övat
på att vara och gå som radarpar i fotboll och inövat en
del tricks de hade.

Bland annat att variera sina trick, så även om någon
skulle ha iakttagit dem, de lade flera matcher ojämnt
mellan dem och på så sätt fanns det en hel säck med
klappar att välja på.

Men bara för att nämna något i högen så dribblade
Henry och som lekte med motståndaren som ville
se ett misstag bli gjort och kunna ta fotbollen ifrån
Henry. Han verkade plötsligt

som stanna upp mitt i spelet och utan att ens se sig
om, bara ‘visste’ han att brodern nu haft några
sekunder på sig att komma i position, varpå han kvickt
‘passade’ bollen bakåt,

till förstås Harald som snabbt gled antingen till höger
eller vänster och fick läge för en hård vänsterskruv
eller en lös ‘tåfjutt’. De hade en massa fixiga saker
för sig och ibland ‘stod’ Harald stilla

och satte foten på bollen och sprang sen plötsligt utan
boll, varpå Henry som befann sig strax bakom kunde
ta den, ‘fienden’ jagade ju den snabbt flyende Harald,
i tron att det var han som hade bollen.

Allt det där gick så snabbt att spelarna som var likt
tränade soldater, gärna gick på litet olika minor för
att de fanns att uppfatta som ‘fria vatten’. Bröderna
tog det själva som en lek

och de gick inte gärna att skilja åt heller. Om någon
från en klubb ville ha en av dem så gick de inte med
på saken, båda eller ingen, blev svaret. Någon gång
försökte agenter och

klubbar med egna trick, för att söka separera dem,
men då sade de helt enkelt upp sig och ‘lade skorna
på hyllan’ för ett slag, för att sedan tvinga tillbaka
‘bollen i rullning’.

En gång gick de så långt när en elitklubb försökte
med utpressning att de närapå samtidigt gick ned
till en klubb i division fyra, vilken välkomnade dem
med hela lagets förtjusning,

till viss indignation för människor i ledande ställning.
En variant av att ‘sluta spela’ efter andras regler.
De tycktes bestämda på den punkten. När så den ena
av dem förolyckades

med ett flygplan av liten typ, den andra valde att
‘lägga handskarna på hyllan’ och ge sig på någonting
helt annat än lagsport. Han började med bordtennis
istället, den sorten som

spelades för just nöjes skull och inte alls i tävlings
sammanhang. För att få variation förlorade han
inte varje match utan vann ibland, bara att det inte
skulle kunna säga, vilken som skulle kunna sluta
med vinst eller förlust.




Prosa (Kortnovell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 137 gånger
Publicerad 2021-07-16 12:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP