Med min inre vän
pratar jag om allt
om och om igen
utan filter utan färg.

Det är en befrielse
att prata med dig
om det som vissnar
och om allt som blommar.

Här är inget instängt
eller fördolt
allt är inte heller allt
utan alltid lite till.

En stilla glädje når mig
när tanken nuddar vid
att bjuda in dig
istället för att stänga min dörr.