Vår fågelsång den tystna
uti skog och mark
inte längre lika stark
för den som noga lyssna

Och alla deras systrar
försvinna från vår park
och lätta från sin bark
så glada och så ystra

Men kvar står jag och gnolar
på en enkel melodi
i sommarns sista solda'r

Om varje litet bi
om trädens gröna kjolar
om frågan: vad förbli?