Utan att veta
Hamrar regnet mot marken
Ett regn inuti ett regn inuti ett regn
Försöker gräva upp
Syftet med livet
Och varför hjärtat långsamt äter upp sig själv
Som en cancerböld

Ringar på vattnet som musik som sakta dör ut är mina tårar. Jag är uppe i himlen och gråter på mig själv samtidigt som jag vilsen vandrar i ett sällsam moll som vägrar dö ut. Ett eko i ett eko. Ett namn skrivet i himlens gravsten; den döda stjärnans ishjärta ekar som en gonggong.

Det finns ett ord som får varje människa att gråta.

Hålls hemligt under en flik av mörker