Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

i mitt mirakelrum

 

jag bor vid sjöänden

inom rödväggar med  

vinda vita knutar

atmosfären mättad

fylld av tänkta tankar

ställda frågor

smidiga och svepande svar

krypande myllrande hindrande ord

utplacerade som stapelvaror framför

blickfång

synfält

utsikter  

munnen min smakar registrerar spottar ut

all beska runt tungan

för svår att svälja

 

börjar sålunda öppna mina öronlock

lyssnar hörs  kakafoni

en spretande symfoni

nyuppfunna uttrycksorkester

plöjer sig genom ljudvallen

allteftersom

skogar av brisvioliner

spelar upp så

flödar uppstråkshimmel

längre upp bland klippsprången

plingar och plongar eolsharporna

fjällbäckars flöjtvirvlar forsglimt utför stupet

kvillrande klarinetter lärklekar i lufthavet

basundrag i talldunge

videpipakulning efter kossera kom

i fjärran hackspettsvirvlar

kornknarrlåt

lyfter älvpolskor bland dimbankar

pågående symfoni

snart i avtagande

drömmen löses upp

ljudmattan är skakad

hängande i till ro

vid brokvisten till röda huset

öppnar jag in mun i ett knappast hörbart ”ja”

dörrens gångjärn gnisslar lätt bakom mig




 

 

 




Fri vers av Per Rydberg
Läst 168 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2021-08-20 22:24



Bookmark and Share


    Lena Staaf VIP
Vackert skrivet om att öppna sinnena för naturen.
2021-08-21

  Bengt H VIP
Tolkar det som ett skönt uppvaknande efter en tupplur.
2021-08-21
  > Nästa text
< Föregående

Per Rydberg
Per Rydberg